Skvallra inte till Storebror!

Efter att ha läst drygt 50 sidor av boken så har mycket om samhället blivit avslöjat igenom huvudpersonen Winston Smiths tankar och upplevelser och det han har tänkt och upplevt är inte vackert.

Bokens första paragraf låter faktiskt rätt så vardaglig:
”Det var en klar och kall dag i april och klockan slog tretton. Winston Smith drog ner hakan mot bröstet för att skydda sig mot den snåla vinden och slank hastigt in genom glasdörrarna i Segerhuset”
Förutom ordet ”Segerhuset” så låter det här som en vanlig dag vart som helst i västvärlden, jag tror att Orwell avser att vi identifierar oss bättre med karaktären om vi kan jämföra våra liv med hans och det är därför boken börjar med något vardagligt.

När man läser igenom första sidan så blir saker mer annorlunda för varje mening, Boken nämner att det finns gigantiska affischer på varje våning av lägenhetshuset där Winston bor. De har alla samma motiv och text, ett gigantiskt ansikte och texten: ”Storebror ser dig”, frasen som boken senare blev mest känd för. Min första kontakt med frasen var då en släkting nämnde Googles sätt att fotografera sina 360° bilder som de sedan använder i Google Earth, det finns inget sätt att stoppa deras bilar med kameror åt alla håll från att lägga upp vad som helst på internet så att alla kan se det. Våra privatliv är inte de samma som för ett sekel sedan, någonting som Orwell tar upp mycket i sin bok. Även om den var skriven 1949 så var det då som massmedia verkligen började växa till den best den är idag.

Konflikten som nämns på bokens flik (om hur han vill leva att mänskligt liv med sin Julia) har inte trätt fram än, istället så har konflikten varit i Winstons huvud. Anledningen till att vi får veta detaljer om samhället  är för att Winston skriver en dagbok som visar upp storebror från en negativ synvinkel.
”Detta var inte illegalt (ingenting var illegalt då det inte längre fanns några lagar) men om det upptäcktes fanns det all anledning att han skulle bli dömd till döden eller åtminstone till tjugufem [sic] år i ett tvångsarbetsläger.”
Den här meningen beskriver perfekt den första femtedelen av boken, Winstons ånger över att skriva dagboken och Storebrors konstiga rättssystem  nämns båda i den här meningen.

Även fast Winston känner ånger och rädsla så fortsätter han ändå att skriva dagboken, någonting jag tycker är symboliskt då det visar att en modig person i ett förtryckt samhälle aldrig ska ge upp. Då jag ska prata mer om Winstons karaktär i mitt nästa inlägg så ska resten av detta inlägg vara fokuserat på storebror och hans inflytande.

Citatet jag nämnde beskriver hur regeringen inte sätter upp några lagar då de inte vill ha några begränsningar på vem de kan arrestera för ett ”brott”. Vanliga brott som stöld och misshandel verkar inte existera i 1984:as värld och detta kan förklaras med ett ord: Telescreen. Det finns telescreens över allt i Oceanien, förutom att sända propaganda tjugofyra timmar om dygnet så har de alla också en mikrofon och en kamera för att övervaka. Den enda anledningen till att Winston kan skriva en dagbok är för att en av hans telescreens har en blind fläck som han utnyttjar. Om någon visar att de inte helt tycker om storebror så blir de på en gång förda inför rätta, storebror vill inte ha några begränsningar på vem som kan bli arresterad och därför finns inga lagar.

Som jag sa att jag trodde i mitt första inlägg så väljer Orwell att visa upp samhället i fler perspektiv, i det här fallet från ett litet barns och det är antagligen det mest intressanta och inte för att låta mesig, det mest läskiga som har hänt hittills i boken. När Winston träffar på hans grannes nioåriga pojke och sjuåriga flicka så får vi se hur storebrors propaganda har gjort dem helt lojala till härskaren:

”Båda två började hoppa omkring och tjuta: ”förrädare!” och ”Tankeförbrytare!”, varvid den lilla flickan härmade sin brors rörelser. Det var något visst skrämmande över dem, på samma sätt som över lekande tigerungar som snart skulle växa upp till människoätare. Det fanns ett slags beräknande brutalitet i pojkens ögon, en alldeles tydlig önskan att slå eller sparka Winston och en känsla av att han snart skulle bli så stor att han kunde göra det”

Det här betyder att samhället kommer fortsätta i en ond cirkel där ingen rebell längre kommer finnas i framtiden då alla barn blir hjärntvättade i ung ålder, jag tycker att det är den mest skrämmande tanken som hittills har presenterats.

Det här inlägget börjar bli lite väl långt så det är bäst om jag slutar här så att ni inte blir uttråkade. I mitt nästa inlägg så kommer jag att prata mer om karaktärerna och om hur Storebror påverkar deras liv, ett mycket intressant område.

See ya!